For all those times...

Känns verkligen som slutet på en livsstil, ett sätt att tänka, ett sätt att leva..
På lördag ska ja hämta diskmaskinen på galgberget, de är det sista som finns kvar där då..
På söndag ska ja städa ur lägenheten, vet inte men ja har en känsla av att söndagen kommer bli en jobbig dag på många sätt o vis.. att städa ur o lämna lägenheten som betytt så mycket för mig! det kommer svida, o ja kommer gråta. Men då ska ja få göra de, för ja vet någonstans innerst inne att det är rätt. Jag bara vet de. Jag trivs ju här i mitt nya hem, med mina nya möbler o mitt nya liv. Jag trivs, det gör jag!
Men att lämna sitt hem är svårt, hemmet som ja skrattat så hysteriskt i, haft så många fina middagar, fyllt år, haft fest, gråtit massvis med tårar, varit vansinnigt arg, blivit tröstad, fått besked! Ja det har hänt mycket i den lyan.. O jag ångrar inte en sekund av vårat liv på galgberget, men de är, The end of an era ..!

Resten av söndagen, dagen, kvällen o natten om så behövs ska tillbringas med min andra hälft.. Vi ska vara arga, ledsna, förtvivlade om så krävs o ta farväl.. Och jag ska finnas där för min Therése o för hennes familj. Till 100% som ja är menad att göra. o anledningen till att ja gör de, är solklar o väldigt enkel.. Det finns ingen människa ja någonsin har känt som ger mig så mycket tillbaka som den familjen gör, dom har tagit in mig som en av dom, o det spelar ingen roll om de så är julafton, ja är alltid välkommen, det vet jag.. Dom är min familj! Jag ser dom verkligen som min familj, o Therése älskar jag som om hon vore min egen syster! <3

Sitter på balkongen nu o skriver, dricker en 3,5 o röker alldeles för mycket.. Men ibland är de liksom lite mer acceptabelt att göra de, som såna här dagar, när tankarna tar överhand totalt o man måste bara få ventliera lite..
Bloggen är väldigt bra på de sättet, man får ur sig så himla mycket bara genom att skriva några rader..
klockan är halv 9 och ja är redan redo för att hoppa i säng, gud va skönt det skulle vara men då vaknar ja väl 3 inatt oo är hur pigg som helst..

Nej nu behövs nog popcorn skålen fyllas på o ja ska slå en signal till Tessan :)

Adios Amigos!

Kommentarer
Postat av: therese

Min fina Viktoria! Min fina "syster", du är mitt hjärta och utan hjärta kan man inte leva, du är en av oss och ja kommer aldrig sätta dig åt sidan, vi älskar dig för den du är oavsett vilka val du väljer i livet så finns ja där. Ja älskar dig, vi klarar oss igenom de här tillsammans, vi blir bara starkare. Söndagen blir en hemsk dag men vi måste släppa ut allt, man måste få gråta och va arg, för det är inte rättvist någonstans. Love you honey

2011-05-27 @ 08:25:01

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0